I fredags hade båda våra kontor kräftskiva, tack för en fantastisk kväll!

Arkitekten skriver om de crowdfundade hyresrätterna som vi har tagit fram i samarbete med ETC och Hans Eek.

Det är passivhus byggda med träkonstruktion. Ett unikt koncept vi är stolta över att vara en del av!

Läs hela artikeln på Arkitektens hemsida.

Vår design för ett cykeltorn vid Centralstationen i Göteborg har vunnit pris i det prestigefyllda World Architecture Community Awards, detta i kategorin ”designed”. Kul!

Läs mer om detta på World Architectures hemsida.

Sverige behöver arkitektkontor i alla storlekar, skriver Joakim Kaminsky i tidningen Arkitekten.

Trenden att mindre kontor köps upp av större är inte en självklar utveckling. Sverige behöver arkitektkontor i alla storlekar. De senaste åren har en uppköpstrend svept över arkitektursverige. En bransch som redan kännetecknas av stora aktörer har konsoliderats ytterligare och sedan 2015 har ett tjugotal mindre och medelstora arkitektbyråer blivit uppköpta.

Risken finns att vi vaknar upp till en mindre dynamisk bransch. Samtidigt finns det en inspirerande mottrend med rekordmånga nystartade arkitektbyråer under fjolåret, en chans som vi behöver ta vara på eftersom det historiskt har visat sig svårt att ta steget från liten till medelstor byrå. En missuppfattning är att marknaden är självreglerande, att de små kontoren klarar sig och växer om de är tillräckligt bra. Problemet är att det finns en rad inbyggda drivkrafter som driver utvecklingen mot större kontor. Investeringsvilligt kapital söker sig idag till konsultbranschen både via börsen och privata investerare. Idag är det en lukrativ bransch i högkonjunktur mitt i en byggboom, men vad händer med investeringarna i sämre tider när marginalerna blir mindre? Accepterar man en lägre avkastning eller kommer kapitalet röra sig till andra branscher och lämna arkitekterna i sticket?

”De mindre kontoren bidrar också till en mer dynamisk debatt. De har ofta en spetsigare profil, till exempel politiskt eller estetiskt, och kan driva på utvecklingen inom sitt fält.”

Ett annat problem för de mindre kontoren är de många upphandlingar som är utformade så att de gynnar större kontor. Ofta ställs krav på antal genomförda projekt inom snäva kategorier eller år i yrket. Resultatet blir att nya firmor får svårt att komma in. Så varför är de små och medelstora arkitektkontoren viktiga? Till att börja med levererar de arkitektonisk kvalité. Se bara på Kasper Sahlinpriset. De senaste tio åren har sju vinster gått till kontor med färre än 30 medarbetare och jämför man med inspirerande arkitekturländer som Schweiz, Norge eller Danmark har de alla generellt mindre kontor än i Sverige. De mindre kontoren bidrar också till en mer dynamisk debatt. De har ofta en spetsigare profil, till exempel politiskt eller estetiskt, och kan driva på utvecklingen inom sitt fält. Är man inte lika etablerad vågar man vara modigare i debatten. För de anställda i företagen är det positivt med fler valmöjligheter, alla trivs inte bäst på en stor arbetsplats.

Vi på Kjellgren Kaminsky föreslår två konkreta åtgärder för att främja mångfalden och hjälpa de mindre byråerna att gro:

Inför obligatoriskt wild card för mindre kontor till inbjudna tävlingar arrangerade av Sveriges Arkitekter (systemet finns i Norge och har varit en viktig del i många kontors framväxt). En eloge till Stockholms stad som just nu genom för en markanvisningstävling med krav på unga arkitektkontor, ett bevis på att det går!

Ställ kvalitetskrav istället för kvantitetskrav i offentlig upphandling. Värdesätt exempelvis ett prisbelönt projekt framför antalet genomförda projekt. Värdera ett CV efter erhållna stipendier och publiceringar istället för efter år i branschen.

De stora konsult- och arkitektbyråerna bidrar med oerhört mycket till arkitektsverige och har en viktig roll att fylla, men för att få mångfald och dynamik behövs kontor i alla storlekar och vi kan inte ta de små och medelstora kontoren för givna.

Artikel publicerad på Arkitektens hemsida.

Det är äntligen dags för ännu en KAN Connect!

I september 2018 arrangerar Kjellgren Kaminsky, Krook & Tjäder och Sveriges Arkitekter den populära mötesplatsen KAN Connect i Göteborg och Stockholm.

Anmäl dig och ditt företags deltagande här.

Vi har vunnit det parallella uppdraget för en ny stadsplan i Jordbro centrum!

Projektet är ett viktigt steg för vårt Stockholmskontor och blir deras andra stora stadsutvecklingsprojekt. Vi har redan påbörjat arbetet med planprocessen tillsammans med våra beställare Samhällsbyggnadsbolaget och Haninge kommun.

Vi skulle vilja visa vårt bidrag till tävlingen för ett nytt bostadshus i trä vid Gibraltaratan i Göteborg.

Vi vann tyvärr inte denna gången, men vi är ändå stolta över förslaget. Vi hoppas att du gillar det lika mycket som vi.

Grattis till vinnaren!

Jippi!! Vi och BJC Group AB har vunnit två tomter på markanvisningstävlingen i Skeppsbron, ett av de mest prestigefyllda områdena i Göteborg.

Med i vårt team finns även Trendie, Norconsult, VBK, C.Grunewald Projekt Aktiebolag och Bengt Dahlgren.

Läs mer om nyheten här.

Joakim Kaminsky skriver i Arkitekten om hantverkets betydelse i den byggda miljön.

Byggandet i Sverige har successivt tappat kontakten med hantverket och går mot en allt större likriktning. Både till sin konstruktion och i sin arkitektoniska utformning. Denna utveckling har gått längre i Sverige än i många jämförbara länder som Schweiz, Danmark eller Norge. Trenden har stärkts av att vi i Sverige har stora företag på både konsult- och byggsidan. Många byggare har även satsat på upprepning i form typhus, prefabricering och husfabriker som en del av sin affärsidé.

Med bostadsbrist ökar pressen på att bygga snabbt och billigt. Som arkitekt är det lätt att se problemen med utvecklingen. När de flesta byggbolag har färdiga manualer som bestämmer allt från golvmaterial till fasadutformning är det svårt att ge byggnaden en mänsklig skala och anpassa den till platsen. Följden blir ett likriktat arkitektoniskt uttryck över hela landet. Men måste vi välja mellan rationalitet och hantverksmässighet, mellan detaljering i den mänskliga skalan och kostnadseffektivt byggande? Är monotoni och storskalighet en oundviklig följd av ett industrialiserat byggande?

I andra branscher har den industriella utvecklingen gått in i en mer dynamisk fas där produkter både kan masstillverkas och individanpassas. Exempelvis är en mobiltelefon uppbyggd på en masstillverkad plattform, men dess attraktivitet för köparen ligger i hur den kan individanpassas i form av gränssnitt, appar, fodral och hörlurar. Kan en liknande utveckling vara möjlig inom byggbranschen? Det finns två spännande vägar framåt som kan leda till ett nytt förhållningssätt till hantverk och detaljering i byggandet.

Dels finns en begynnande trend där de industriella byggprocesserna utvecklas till att inkorporera variation, detaljering och platsspecifika lösningar. Två tekniker som kan nämnas är CNC-frästa och 3D-utskriva byggnadsdelar. Med dessa metoder är det inte längre mer komplicerat att ha en varierad detaljering, möjligheterna är inbyggda i produktionsprocessen. Ett exempel Bearth-Deplazes projekt New Monte Rosa hut i Zermatt, Schweiz. Här har arkitekten använt sig av en CNC-fräs för att ta fram mönster i träkonstruktionen som ger byggnaden en unik karaktär och detaljering.

I framtiden kan vi bli bättre på att utnyttja den teknik som finns tillgänglig och även inspireras av tillverkningsmodeller i andra branscher. Ett annat spännande förhållningssätt är byggnadstyper där en rationell prefabricerad kärna förfinas med hantverksmässiga metoder. Det kan ske på en fabrik eller på byggarbetsplatsen. Vi provade det här i skala 1:1 i vårt projekt Öijareds hotell. Här består stommen av hotellrum som tillverkas på en fabrik i moduler. Dessa gavs sedan en unik beklädnad både interiört och exteriört med hjälp av hantverkskunnande och lokala material. Ett annat exempel är Colectivo Warehouse i Lissabon där det Portugisiska kontoret Village Yard byggt ett café och mötesplatser med hjälp av en stomme av containrar som sedan målats och detaljerats av konstnärer, hantverkare och boende i området.

För att utveckla detta förhållningssätt måste vi bli bättre på att tillvara på kunskap. Dels den som finns i Sverige men även den stora kunskapsbank som kommer med invandringen från omvärlden, både i form av utomeuropeiska flyktingar och arbetskraftsinvandring från grannländer där hantverket har behållit en starkare roll än i Sverige. Utbyggda lärlingsprogram och arbetsmarknadsåtgärder kan vara viktiga åtgärder. Detta innebär både nya utmaningar och möjligheter för arkitekten. Det krävs mod och innovationslust för att hitta nya lösningar. Jag vill uppmana branschen att använda sig av de rika möjligheter som finns i framtidens smarta industrialiserade byggande. För att behålla branschens relevans hos allmänheten och undvika historiska misstag behöver vi återupptäcka hantverket och den mänskliga skalan i vårt byggande.

Artikel publicerad i tidskriften Arkitektur 2017 Nummer 1, s. 20.

Kjellgren Kaminsky har tagit fram ett nytt förslag för Hedens framtid.

Vi anser att Heden skulle vinna på färre markparkeringar, en större mångfald av idrottsprogram och stråket i Vasagatans förlängning mot Ullevi, skulle kunna förstärkas och befolkas ytterligare. Vi föreslår att Heden förtätas nedåt, det Göteborgska namnet för vår projektidé faller sig naturligt; Neden.

Läs hela artikeln på Göteborgs-Postens hemsida och mer om förslaget här.