• För Hantverk i Tiden

    9 januari 2017.

    Joakim Kaminsky skriver i Arkitekten om hantverkets betydelse i den byggda miljön.

    Byggandet i Sverige har successivt tappat kontakten med hantverket och går mot en allt större likriktning. Både till sin konstruktion och i sin arkitektoniska utformning. Denna utveckling har gått längre i Sverige än i många jämförbara länder som Schweiz, Danmark eller Norge. Trenden har stärkts av att vi i Sverige har stora företag på både konsult- och byggsidan. Många byggare har även satsat på upprepning i form typhus, prefabricering och husfabriker som en del av sin affärsidé.

    Med bostadsbrist ökar pressen på att bygga snabbt och billigt. Som arkitekt är det lätt att se problemen med utvecklingen. När de flesta byggbolag har färdiga manualer som bestämmer allt från golvmaterial till fasadutformning är det svårt att ge byggnaden en mänsklig skala och anpassa den till platsen. Följden blir ett likriktat arkitektoniskt uttryck över hela landet. Men måste vi välja mellan rationalitet och hantverksmässighet, mellan detaljering i den mänskliga skalan och kostnadseffektivt byggande? Är monotoni och storskalighet en oundviklig följd av ett industrialiserat byggande?

    I andra branscher har den industriella utvecklingen gått in i en mer dynamisk fas där produkter både kan masstillverkas och individanpassas. Exempelvis är en mobiltelefon uppbyggd på en masstillverkad plattform, men dess attraktivitet för köparen ligger i hur den kan individanpassas i form av gränssnitt, appar, fodral och hörlurar. Kan en liknande utveckling vara möjlig inom byggbranschen? Det finns två spännande vägar framåt som kan leda till ett nytt förhållningssätt till hantverk och detaljering i byggandet.

    Dels finns en begynnande trend där de industriella byggprocesserna utvecklas till att inkorporera variation, detaljering och platsspecifika lösningar. Två tekniker som kan nämnas är CNC-frästa och 3D-utskriva byggnadsdelar. Med dessa metoder är det inte längre mer komplicerat att ha en varierad detaljering, möjligheterna är inbyggda i produktionsprocessen. Ett exempel Bearth-Deplazes projekt New Monte Rosa hut i Zermatt, Schweiz. Här har arkitekten använt sig av en CNC-fräs för att ta fram mönster i träkonstruktionen som ger byggnaden en unik karaktär och detaljering.

    I framtiden kan vi bli bättre på att utnyttja den teknik som finns tillgänglig och även inspireras av tillverkningsmodeller i andra branscher. Ett annat spännande förhållningssätt är byggnadstyper där en rationell prefabricerad kärna förfinas med hantverksmässiga metoder. Det kan ske på en fabrik eller på byggarbetsplatsen. Vi provade det här i skala 1:1 i vårt projekt Öijareds hotell. Här består stommen av hotellrum som tillverkas på en fabrik i moduler. Dessa gavs sedan en unik beklädnad både interiört och exteriört med hjälp av hantverkskunnande och lokala material. Ett annat exempel är Colectivo Warehouse i Lissabon där det Portugisiska kontoret Village Yard byggt ett café och mötesplatser med hjälp av en stomme av containrar som sedan målats och detaljerats av konstnärer, hantverkare och boende i området.

    För att utveckla detta förhållningssätt måste vi bli bättre på att tillvara på kunskap. Dels den som finns i Sverige men även den stora kunskapsbank som kommer med invandringen från omvärlden, både i form av utomeuropeiska flyktingar och arbetskraftsinvandring från grannländer där hantverket har behållit en starkare roll än i Sverige. Utbyggda lärlingsprogram och arbetsmarknadsåtgärder kan vara viktiga åtgärder. Detta innebär både nya utmaningar och möjligheter för arkitekten. Det krävs mod och innovationslust för att hitta nya lösningar. Jag vill uppmana branschen att använda sig av de rika möjligheter som finns i framtidens smarta industrialiserade byggande. För att behålla branschens relevans hos allmänheten och undvika historiska misstag behöver vi återupptäcka hantverket och den mänskliga skalan i vårt byggande.

    Artikel publicerad i tidskriften Arkitektur 2017 Nummer 1, s. 20.

    Läs mer
  • Neden i Göteborgs-Posten

    6 oktober 2016.

    Kjellgren Kaminsky har tagit fram ett nytt förslag för Hedens framtid.

    Vi anser att Heden skulle vinna på färre markparkeringar, en större mångfald av idrottsprogram och stråket i Vasagatans förlängning mot Ullevi, skulle kunna förstärkas och befolkas ytterligare. Vi föreslår att Heden förtätas nedåt, det Göteborgska namnet för vår projektidé faller sig naturligt; Neden.

    Läs hela artikeln på Göteborgs-Postens hemsida och mer om förslaget här.

    Läs mer
  • Kuliss Istället För Blandstad

    7 mars 2016.

    Joakim Kaminsky ifrågasätter i en artikel i tidskriften Arkitektur ett av den moderna svenska stadsplaneringens mest vedertagna estetiska krav.

    Det tycks ha blivit något av ett mantra i modern svensk stadsplanering; kravet på vertikal indelning av fasader i små enheter med olika estetiska uttryck. Men bakom ytan finns stora bostadshus utan motsvarande variation i sitt innehåll. Under det senaste året har vi på Kjellgren Kaminsky arbetat med stadsplaner med liknande förutsättningar över hela Sverige; Korvetten i Malmö, Väsjö Torg i Sollentuna, Selma Lagerlöfs torg i Göteborg och Oceanhamnen i Helsingborg för att nämna några. Målet är gott; att bygga stad som den ser ut i våra stadskärnor, gärna stenstaden. Dock missar man tyvärr poängen. Det som ger kvartersstaden unika kvalitéer när den fungerar som bäst, är inte den estetiska variationen utan den programmatiska.

    Rem Koolhaas beskriver den i Delirious New York och Charles Montgomery i Happy Cities; den täta, innovativa blandstaden där nyckeln är mixen av program inom och mellan byggnader och kvarter. Dynamiken uppstår i städer som har vuxit fram organiskt med fria zoneringsregler och en variation av byggherrar. I en sådan stad kommer den estetiska variationen på köpet. Det omvända förhållandet uppstår när vi behåller ett gammaldags zoneringstänk med homogena bostads- och kontorskvarter, i bästa fall med lokaler i hörnlägen, som sedan kläs med kulisser av estetisk variation. Kanske är det resultatet av en minsta motståndets lag där stadsbyggnadskontoren kan checka av varierad gestaltning och byggherrarna får lättexploaterade stadsdelar med enhetligt innehåll.

    ”Våga skapa detaljplaner som blandar olika program inom samma kvarter, som möjliggör olika användning över tid och som släpper fram arkitektur som inte underordnar sig staden utan som bidrar till och stärker dess upplevelse “

    För husarkitekten blir bieffekten att det är svårt att skapa en tydlig och ärlig arkitektur. Att rita ett bostadshus med tio olika fasaduttryck framför samma program och byggnadstyp (ja, det har hänt) blir i bästa fall krystat, i värsta fall reduceras arkitekturen till dekor. Kraven på olika fasadmaterial är också kostnadsdrivande, något som leder till att det i slutändan finns mindre utrymme kvar för andra kvalitéer i det arkitektoniska uttrycket som gedigen materialitet eller detaljering. Och ja, det är viktigt att erbjuda en variation av intryck och en omsorgsfull detaljering i markplan för att göra staden attraktiv i gångfart, men det kan uppnås på andra sätt. Portland är ett exempel på en alternativ väg. Eftersom staden har mindre kvarter än de flesta andra amerikanska (och svenska) städer, är stadsbilden spännande och varierad även om varje kvarter i sig för det mesta är ritat av en arkitekt med en gestaltningsidé. Bland annat kan Pearl District som jag besökte i fjol, nämnas som ett fint exempel. Området har utvecklats från industriområde till blandstad från 90-talet och framåt, nu komplett med en ny spårvagnslinje. Här har husen en tydlig egen identitet utan att stadsbilden känns rörig eller otydlig, detta eftersom gatustrukturen är tydlig och kvarteren är slutna. Hus med bostäder och arbetsplatser varvas, även om andelen arbetsplatser kunde varit högre.

    Vill vi bygga den dynamiska blandstaden så låt oss planera för dess varierade innehåll istället för att detaljstyra dess estetik. Våga skapa detaljplaner som blandar olika program inom samma kvarter, som möjliggör olika användning över tid och som släpper fram arkitektur som inte underordnar sig staden utan som bidrar till och stärker dess upplevelse. 

    Artikel publicerad i tidskriften Arkitektur 2016 Nummer 3, s. 18.

    Läs mer
  • Passivhus

    4 januari 2016.

    Vi tänker på vårt ansvar för framtiden.

    Därför vill vi designa byggnader som kan stå kvar i århundraden. Byggnader som gör människor lyckliga och som har ett minimalt ekologiskt fotavtryck. Vi har byggt upp vår expertis genom vår passion för hållbarhet och erfarenhet från verkliga projekt där vi har jobbat med flera certifieringssystem, bl.a. Passivhus, BREEAM och Miljöbyggnad. Passivhus byggs med mycket täta och väl isolerande klimatskal där värmebehovet täcks av passiv solvärme samt den energi som redan alstras inom byggnaden. Människor och hushållsapparater genererar stora mängder energi.

    Kjellgren Kaminsky har designat cirka 20 passivhus varav fem är byggda.

    Joakim Kaminsky är SITAC-certifierad Passivhusbyggare på avancerad nivå.

    Kontakt: Joakim Kaminsky

    Läs mer
  • Reflecting time

    3 januari 2016.

    ” Sent i augusti månad klättrade vi upp för en norsk bergslänt med hundra små speglar. Vi spenderade natten på sluttningen med att skapa vår installation. I dagsljus var den osynlig, men i den Nordiska sommarnattens kortvariga mörker dominerade reflektionen bergsluttningen. Vi lämnade morgonen därpå, kvar fanns enbart våra minnen. ”


    – Joakim Kaminsky & Maria Poll

    Läs mer
  • Super Sustainable

    2 januari 2016.

    Super Sustainable är en tankesmedja startad av Joakim Kaminsky och Fredrik Kjellgren.

    Tankesmedjan består av en växande grupp engagerade individer från hela Europa med mål att leda och diskutera hållbar utveckling. Super Sustainable syftar till att kritiskt granska försök att uppnå hållbarhet och så kallad ”greenwashing”. Vi vill visa på och visualisera verkligt hållbara exempel och erbjuda alternativa visioner av framtiden. Våra projekt är resultat av idéer från en mängd olika människor med olika bakgrund och med intresse för hållbar utveckling.

    Arkitekter, ingenjörer, stadsplanerare, kommunikatörer och många andra kompetenser driver våra projekt. Vi kommunicerar våra idéer i två huvudsakliga medium: design och skrivna debattinlägg. Super Sustainable har erhållit ett världsomspännande erkännande på grund av våra många visionära projekt. Bland annat har Super Sustainable vunnit en Green Dot Award, en World Architecture Festival-kategori och presenterats på BBC och ABC News. Vår tankesmedja är en öppen grupp och vi välkomnar alltid nya medlemmar. Vänligen kontakta oss om du vill gå med eller är intresserad av mer information.

    Läs mer
  • Work

    1 januari 2016.

    We’re always looking for inspiring and enthusiastic talents to join our teams in Gothenburg and Stockholm.

    Apply by sending us your application with portfolio as a PDF  (<10 Mb) to:

    work@kjellgrenkaminsky.se

    Läs mer