All is well är nog för mycket sagt i det här läget. Men i denna tid av ovisshet, oreda och oro är kanske en strimma av normalitet, balans och trygghet det vi allra mest längtar efter. Aldrig har väl så banala saker som vanliga rutiner varit så efterlängtade som nu.

Vår verksamhet fortskrider som vanligt. Vi har infrastrukturen för att arbeta hemifrån om så krävs och håller även möten över länk i den utsträckning det behövs. Vi håller våra leveranser som planerat och tar även kontinuerligt in nya uppdrag.

Och oavsett hur läget ser ut imorgon, om en vecka eller längre bort, så anpassar vi oss efter den verklighet som råder. Vi följer självklart Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att inte äventyra någon enda persons hälsa och välmående.

Vi fortsätter vara tillgängliga på alla sätt vi kan. Så fortsätt ringa oss, mejla oss och dm:a oss.

Ta hand om er.

Möjliggör för cirkulär projektering!

Cirkulär projektering och projektledning behöver utvecklas för att skapa förutsättningar för återbruk och återvinning i projekt. För byggherrar handlar det främst om att arbeta in cirkulära principer i organisation och riktlinjer och att ställa krav på cirkulär kompetens hos projektörer. Det handlar också om att ställa krav på produkttillverkare om demonterbarhet och återbruk, och att främja återtagande av demonterade byggvaror för rekonditionering och återförsäljning.

Här är några exempel på cirkulära principer som kan införlivas  i organisation och riktlinjer, för att möjliggöra cirkulär projektering och projektledning. Vi rekommenderar att nedanstående principer ”arbetas in” så tidigt som möjligt i projektet för att få ett bra slutresultat. Vissa av riktlinjerna är relativt nya för branschen och kräver ett engagemang från alla inblandade.

– Håll en kort utbildning om vad som menas med en cirkulär byggprocess och varför det är viktigt för alla i konsult/arbetsgruppen.

– Genomför materialinventering och lagra den inventerade informationen på ett digitalt och sökbart sätt. Använd informationen vid upphandling och planering.

– Om möjligt, utgå ifrån att en byggnad ska användas så effektivt som möjligt, exempelvis genom samnyttjande av lokaler och att lokaler inte planeras för ett alltför specifikt användande.

– Uppmuntra dialog mellan konsulter, entreprenör och hantverkare de bästa lösningarna tas fram tillsammans.

– Inled dialog med byggentreprenör så tidigt som möjligt så att det finns möjlighet att kommunicera projektet och alternativa lösningar innan upphandling. Det är möjligt att ha en tidig dialog med potentiella entreprenörer även för organisationer som jobbar under LOU.

– Utgå i första hand från befintliga, återbrukade material och produkter vid projektering, och ta hänsyn till produkters hela livscykel.

– Vid val av material och produkter bör resultat från genomförd materialinventering användas. Förutom det så finns det några produktgrupper som är lämpliga att återbruka, exempelvis:

1. Dörrpartier.

2. Innerväggar, inklusive glaspartier.

3. Undertak, inklusive akustikplattor.
4. VVS-produkter.

5. Golv, inkl. textilmattor.

6. Belysningsarmaturer.

7. Galler och smide, exempelvis trappor, ramper etcetera.

8. Beslag och dörrautomatik.

– Välj nytt material med hög kvalitet som består av hög andel återbrukat material eller som har potential att materialåtervinnas.

– Ange att alla byggnader ska projekteras för demonterbarhet, för att möjliggöra materialåtervinning och återbruk.

– Ställ krav på att produkter ska kunna demonteras och återvinnas vid inköp.

– Använd endast material som uppfyller kemikaliekrav enligt exempelvis eBVD, Basta, SundaHus eller Svanen. Eventuella avsteg från kemikaliekrav ska vara motiverade och riskvärderade.

– Undvik att ställa krav som hindrar användning av återbrukade och återvunna material och produkter.

– Ställ upphandlingskrav med krav på kompetens inom återbruk och cirkularitet vid upphandling av utförare och konsult

För mer information och förtydligande kring vissa begrepp se s. 27-31 i Dags att bygga och riva cirkulärt!

Delar av listan kommer från CCBuild (Centrum för cirkulärt byggande, 2019).

Replik till Jonas Attenius debattartikel i GP den 6/3 2020

Jonas Attenius vill se klassisk arkitektur längs Skeppsbron men blandar ihop argumenten – både om Skeppsbrons historia, Göteborgs karaktär och vad som skapar den levande vackra blandstaden.

En viktig del av städers och stadsdelars identitet är de gemensamma drag som dess byggnader delar. Dessa har historiskt formats både av lokalt tillgängliga byggnadsmaterial, tidens mode och rådande byggnadsordningar. Göteborg är stadsdelarnas stad där varje del har sin karaktär. På exempelvis en promenad söderut från Götaplatsen med dess göteborgsgula tegelfasader, via nedre Johannebergs nationalromantiska röda tegelbyggnader till övre Johannebergs vita funkislameller kan man på en kvart uppleva tre sammanhållna områden med stark karaktär i Göteborg.

Jonas skriver att anknytning till stadens älskade arkitektur är ett måste för Skeppsbron. Så vilken av stadens älskade arkitekturkaraktärer ska vi knyta an till på Skeppsbron? Platsens mest karaktäristiska hus är utan tvekan Göteborgs första skyskrapa Otterhall från 1929 med sina tillhörande funkishus längs bergskanten.

Ett stort problem i dagens byggande är likriktningen; samma själlösa fasadskivor klär hus både i Göteborg och resten av landet. Att återgå till äkta material, hantverkskunnande och mänsklig skala är mål som jag delar med Jonas Attenius. Men genom att kopiera Vasastadens fasader riskerar Skeppsbron att bara bli en kuliss. För att bygga dynamisk blandstad är det viktigare att styra husens innehåll än deras estetik. Våga skapa detaljplaner som blandar olika program inom samma kvarter och som släpper fram arkitektur som stärker upplevelsen av staden.

Aktiva bottenvåningar, väl utformad allmän plats, hög täthet samt olika upplåtelseformer och byggherrar är faktorer som verkligen styr stadslivet. Dessa kvaliteter återfinns i den gamla stenstaden, men det är en förenklad analys att kopiera dess utseende istället för dess innehåll. Istället måste vi orka ta tag i de mer komplexa faktorerna.

Jonas gör sig till uttolkare av vad göteborgarna vill ha. Min erfarenhet av att ha ritat ett tusental bostäder är dock att kvaliteter som t.ex. generösa balkonger efterfrågas av de allra flesta, men inte ryms i Jonas vision. Jag tror inte heller att det är troligt att någon boende vill betala de ca en miljon kronor en p-plats i garage under Skeppsbron kommer att kosta att bygga utan denna räkning som i slutändan hamna hos skattebetalarna samtidigt som de kommunala bostadsbolagen meddelat att deras hyresgäster inte längre kommer att få behålla sina individuella p-platser.

Dessutom borgar kvalitetsprogrammet för Skeppsbron redan idag för varierad gestaltning med koppling till klassisk arkitektur. Kvarteren ska ha ”en uttalad uppdelning i individuellt utformade delar. Detta för att undvika en homogen och enahanda miljö” och arkitekturen ska vara ”en omtolkning av den klassiska stenstadens gestaltning i modern form.”

Det trodde jag faktiskt att Jonas visste.

/Joakim Kaminsky
Kjellgren Kaminsky är en av de arkitektbyråer som var med och vann markanvisningstävlingen på Skeppsbron.

Bild: Rolf Broberg (Rolf B) / CC BY-SA (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)

Som en led i vårt hållbarhetsarbete kommer vi att publicera en serie om om sex inlägg med tips för ett cirkulärt byggande. Här är den första delen.

Del 1. Vad är en cirkulär bygg- och rivningsprocess?

I en cirkulär byggprocess sluts cirkeln mellan rivning och nybyggnation, och de material som finns i våra byggnader tas omhand i nya byggnader. En cirkulär byggprocess består generaliserat av 9 övergripande steg.

1. En materialinventering av en befintlig byggnad genmförs, för att kartlägga inbyggda material

2. En plan för återbruk av de invenenterade materialen upprättas

3. Demontering av material genomförs tillsammans med rivning

4. Material och produkter rekonditioneras vid behov, och förbereds för vidareförsäljning

5. Under projektering planeras för användning av återbrukade material och produkter, samt för framtida återbruk

6. Under byggnation används återbrukade material

7. Byggavfall och framtida avfall minimeras genom projektering och genom dokumentation av de produkter som byggs in

8. Byggnaden används och löpande underhåll sker

9. Informationen om inbyggda produkter hålls ajour under byggnadens livslängd, för att materialinventeringen och därmed framtida återbruk ska vara möjlig i framtiden.

Sen några dagar tillbaka är alla de 12 radhusen vi utvecklat och ritat i Helsingborg resta. Nu är det inte långt kvar till inflyttning! Mer material om projektet finns här.

Kjellgren Kaminsky har tillsammans med Göteborgs Stad, Forsen och DGE Mark och Miljö tagit fram en rapport med rekommendationer för att underlätta cirkulära flöden i fastighetsbranschen. Nu är den publicerad!

Hur kan vi driva på utvecklingen av en cirkulär byggbransch?

Tidigare i år fick vi tillsammans med Forsen i uppdrag av Göteborg Stad att bedriva forskningsarbetet i projektet Upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg- och rivningsprocessen. Målet med projektet är att visa hur offentligt upphandlande bygg- och rivningsprojekt kan användas för att skynda på men också underlätta en omställning till en cirkulär byggbransch.

Vårt arbete har resulterat i en rapport som presenterar vår forskning och analys, där vår erfarenhet och kunskap från kontorets genomförda projekt med cirkulärt fokus varit en stor fördel. Genom innovativa tillvägagångssätt vid upphandlingar tror vi att myndigheter, förvaltningar och bolag kan ta täten i omställningsarbetet. Vi ser också rapporten som ett verktyg som redan nu kan användas i praktiska case för att få in ett mer cirkulärt arbetssätt i byggprojekt i såväl privat som offentlig sektor.

Rapporten släpps i januari men redan den 27 november presenterades vårt arbete i forskningsprojektet. Presentationen hölls av Jenny Nyström, hållbarhetsexpert och Jakob Danckwardt-Lillieström från oss tillsammans med Sofi Ahlström på Forsen och DGE Mark och miljö, och Hannah Gerhardsson på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Under presentationen delade vi några av våra insikter som vi kommit fram till under arbetets gång:

– Mycket går att göra redan idag. Exempelvis går det att inventera materialtillgångar i befintligt bestånd och koppla samman bygg- samt rivningsprojekt. Det behöver nödvändigtvis inte finnas en stor marknad för återbrukade produkter för att entreprenörer och byggherrar ska kunna gå samman och utnyttja det som redan finns tillgängligt.

– Det finns ett stort utrymme för nya affärsmodeller som bygger på cirkularitet. Ett exempel är uthyrningstjänster av byggdelar eller funktioner i byggnader. Det skulle bland annat kunna vara ljus, fasader eller värmesystem. Detta skapar incitament för långvarigt underhåll av byggdelar.

– En starkare vilja att återbruka ställer högre krav på lagstiftningen kring avfall och byggprodukter. Idag går det exempelvis inte att få godkänt på en slutbesiktning av något som är större än ett småhus, om det är byggt med återbrukad fast inredning.

– Det finns redan idag bra tillvägagångssätt att värdera materialens klimatpåverkan, bland annat genom LCA som visar att återbrukade material har mycket lägre klimatpåverkan än nya material. Om den här typen av verktyg kan användas i större utsträckning kan vi få en tydlig bild av vad våra byggnader faktiskt kostar. Vi kan då också börja göra mycket smartare val.

Du kan se hela presentationen här

Vi har tillsammans med MARELD landskapsarkitekter vunnit delat 3:e pris i den öppna arkitekturtävlingen för Nedre Torg i norska Ski.

Utdrag ur juryns motivering:

”Juryen anser «Origo» for å har løst oppgaven på en god og ryddig måte. Det er særlig møtet med Torvgården og Løkkegården overbeviser og er forbilledlig løst og vil være elementer som naturlig bør vurderes inkorporert i større eller mindre grad i vinnerforslaget. Juryen mener også at løsningen er av de beste av prosjektene som baserer seg på å etablere et stort bygg på torvet.”

Mer information om projektet

Vi är så glada att meddela att vi blivit tilldelade pris i kategorin ”Designed” av World Architecture Awards Cycle 30 för vårt typhus Välv, som vi designat i samarbete med Energivillan AB!

Läs mer här: https://lnkd.in/gCVzY4P

Garveriet i Floda är nominerat till Årets Banbrytare 2019 av White Guide!

White Guides årliga utmärkelse Årets Banbrytare hyllar radikal förnyelse och delas ut till ”modiga aktörer och satsningar som bryter ny mark och pekar ut nya vägar inom gastronomin och hospitality-sektorn, och som resulterar i en annorlunda och njutbar restaurangupplevelse”. Vi på Kjellgren Kaminsky är stolta över att ha kunnat bidra till att förverkliga Garveriets vision om en mötesplats med restaurang, café, bryggeri, butik och konferenslokaler där hållbarhet kunnat genomsyra allt från mat till byggnad. Foto: Garveriet

Silver i tävlingen om Framtidens Bjärred!

Av totalt 61 bidrag jobbade vi hem en andraplats med juryns motivering: ”Ett mycket genomarbetat tävlingsbidrag där förslagsställarna arbetat igenom uppgiften i olika skalor och visar stor förståelse för de utmaningar som tävlingen formulerar. Tun ger ett välkomponerat svar med moget och kompetent förhållningssätt till platsen.”

Grymt bra jobbat teamet på Kjellgren Kaminsky tillsammans med Mareld Landskapsarkitekter! Läs mer och se tävlingsförslagen här: https://www.arkitekt.se/tavling/61-inlamnade-forslag-till-tavlingen-framtidens-bjarred/

Grattis till Arkitema som denna gång tog hem förstaplats!